Då sitter man här.

Fredag kväll.
Jaha - mys, pys och gullegull.
Vilken stress känner man inte i detta?
Speciellt när man inte har någon att mys, pys och gullegulla med.
Sitter här och längtar efter att ha en spontankompis att kunna bara göra det som faller in t.e.x. gå och bowla , snacka skit på puben eller ta ett glas vin vid brasan. Var finns all spontanitet? Varför ska man alltid känna att man måste passa in i ett mönster?
Var finns självbevarelsedriften? Har den redan tagit förtidspension?
Eller är det så att man helt enket blivit utrangerad?
Fallit för åldersgränsen?
Är det så - är det ju förfärligt.
Det finns ju 25 årigar som har mindre livslust och nyfikenhet på livet än en 50+ åring!
Bara så ni där ute vet.
Tänk vad man kan lära av varandra.
Bara man vågar släppa på att man ska veta allt själv.
Så j-a typiskt svenskt.

Puss o kram och slå en pling - jag vill ut och bowla, snacka skit på puben eller bara mysa framför brasan med ett glas vin med en god vän.
Så - vad väntar du på?

Stayfriends!

Hej på er!
Tänkte bara höra med er om ni vet om att det finns en jättetrevlig sida som heter Stayfriends?
Det är en sida där man kan söka "gamla" klasskamrater. Jag hittade denna sidan för att tag sedan och har nu kommit i kontakt med 10 stycken "gamla" klasskamrater. Det är så kul att höra hur dom har det nu. Vad dom gör. Ja - helt enkelt vad blev det av dom? :-) Något vettig för dom som man - då - trodde det skulle "skita" sig för :-) Helt otroligt kul. Har även hittat barn till dessa mina kära kompisar. Ja, jag ville bara tala om för er som inte vet att denna sida finns - att den finns. Är du intresserad så kan du ju alltid fråga om adressen, i din kommentar, om du inte hittar den själv. Bra va? :-)
Kram

Hösten är här...

Gör detta inlägg endast p.g.a. att det kan ju vara någon som missat att hösten har anlänt ;-)

Denna ljuvliga färgsprakande tid som är så förgänglig. Hur kan det komma sig att naturen visar upp sig i all sin prakt strax innan den ska dö, vissna ner och ruttna bort? Är det för att vi ska längta efter deras efterkommande som sjuder upp från höstens förgängliga inre? Är detta en slags fåfänga? Kan naturen vara fåfäng? Hmm - det är ju liv... För nog fodras det att man klär sig i färger och utmärker sig för att synas - eller.... Man syns ju i vart fall mer :-) Tycker att detta är parallellt med med hur vi människor förhåller oss i livet. Visst gör vi oss vackra och utrycksfulla med hjälp av våran skrud (kläder). Visst vill vi väl synas och bli ihågkomna för att vi är så vackra?! Och faktum är att vi också blir snyggt "iordninggjorda" den dag vi ligger där i "skalet". Naturen sköter det själv med att stråla ut i alla de vackraste färger speglandes sig i den höstliga solens sena bleka strålar. Mmmm visst är det vackert med förgänglighet när den är som bäst...

Så var det färdigt med min poetiska ådra för idag och kommer nu att gå över till att faktiskt visa er bevis för det jag så fantastiskt inlevelsefullt beskriver :-)

Titta och njut.

Visst är det vackert.

Kram och på återseende/hörande.

Vill också passa på och tacka alla som kommenterar det jag skriver och bilderna. Det är roligt att få lite feedback och sporrar mig i alla fall att skriva vidare och dela med mig av mina bilder. Tack.

Helt snedvridet!

Vad är det som har hänt med mina bilder? Bara en del syns ju - hmmm....konstigt.
På tal om konstigt för att inte säga snedvridet är....Hur i h-te kan man fira kanelbullens dag. hur absurt är inte det? Hur töntigt får detta land bli? Jag kan bara be om ursäkt å allas vägnar som tycker att detta är en bra eller kul grej. Sorry, men jag tillhör släktet. Bara att beklaga. Den 4:e oktober är faktiskt egentligen firat sedan tidigare som DJURENS DAG. Näe, inte nu längre :-( Nu har man glömt bort att fira dessa underbara djur som skänker många av oss sådan glädje. Dessutom till förmån för en jävla död bulle. För visst - det finns väl inget liv i den eller.... Jästen är död!
Länge leve djuren - Hipp, Hipp, Hurra!

Nu ska jag kolla en film som är tillåten från 11 år och massor av får på bilden, så på återhörande.

Ack fosterland du sköna...

Då har vi då lyckligtvis landat på fäderneslandet. Vi har haft en alldeles fantastisk vecka i Turkiet. Är nyförälskad - i landet alltså ;-) Vilka vänliga människor vi har mött. Likaså blev vi positivt överraskade av att det var så rent överallt. Det vi hört så mycket om när det gäller "inkastare" till affärerna var inte ett dugg påfluget. Faktiskt möttes vi av mer respekt här än i Grekland. Detta är en plats vi gärna återvänder till och vill rekommendera till andra. Shoppingen var outstanding! Maten jättegod - nästan i alla fall. Ni ska veta att jag är superkräsen när det gäller att äta utomlands men jag uppskattade deras mat faktiskt. Solen sken på oss alla dagar utom 1 - då shoppade vi loss ;-) Badade gjorde vi mest i poolen för det var alldeles för höga vågor i havet. Det var lite synd :-( Men jag tror inte jag har hört människor i alla åldrar ha så roligt som de hade vid strandkanten. Ingen kunde gå i eller upp ur havet utan att bli omkullkastade. Jag tror inte jag har varit så nära en hjärtinfarkt någon gång :-) Helt otroligt jobbigt att ta sig i och ur - men kul. Visar lite bilder så ni kan skaffa er en uppfattning. Så är vi framme i Atalanya Allsång med Annie i bussen på väg till hotellet;-

Poolområderna - 2 stycken.Snyggt bäddat när vi kom.

Blommor från Smedby passar fint i denna bukett.
Ska nu göra mig iordning ska till KalmarSalen och se: Allt eller Inget - The full Monty. Ska bli kul. Har hört att den ska vara bra. Nakna killar är ju aldrig fel - eller... Ja ja ja - jag vet....Har man sett en har man sett alla. Glädjedödare! ;-)

Kram och fler bilder kommer en annan dag.